22.35
Varje kväll innan jag går och lägger mig går jag in i hans rum och lyser försiktigt med mobilen ner i spjälsängen. Där ligger den där lilla lilla kroppen och tar små små andetag. Den lilla kroppen som jag hade i min. De små hickningarna jag kände var Vides, de bestämda sparkarna jag kände var Vides, det hjärtat jag hörde picka var Vides. Ibland lägger jag en hand på honom i mörkret för att få känna hans varma kropp mot min. Vide, du är här nu. Hos oss. Precis som det skulle vara.
