Långa nätter
Där ute finns en värld av långa nätter, och jag sitter vid förnstret i mitt rum och blickar ut över stadens alla ljus. Säg är det långa nätters fara, att se det man vill se och vara den man vill vara? ha någon att ty sig till, när långa nätter inte blir som man vill? Och där går någon, för att bara vara uten att förklara, varför kärleken tar skada när man älskar med varandra, på ett sätt som bar anågon kan. Åh, långa nätter, där ute finns så många långa nätter. Och han ligger ner och vilar mot min arm, jag längtar bort ifrån han skyla och hans charm, till långa nätter.
Jag kunde inte sagt det bättre själv, den här texten går rakt in i mig, och stannar där. Hur många gånger är det inte såhär? Man sitter där, tycker lite synd om sig själv och undrar varför man just ska bo i den här staden med alla fördomsfulla blickar. ( dom är säkert inte fördomsfulla, men ni vet vad jag menar. ) man känner sig ungefär sådär minst i hela världen och som att man nästan var den sista människan på hela jorden. Ensamheten ekar i varje andetag man tar och man bara känner sig just sådär låg som bara man själv kan. Osen så egentligen så har man nästan allt man vill ha, man har det som dom flesta skulle drömma om, men det är ju inte nog. För du längtar fortfarande. Till långa nätter, lite sådär symboliskt.
Och här sitter jag nu, vid datan och har tänt ett stort rött ljus och släkt runt omkring mig. jag älskar värmeljus, det är nog det mest romantiska jag vet. Eller det är det. Man kan bara ha ett helt vanligt rum, men sen så fort det lbir mörkt och man tänder lite ljus här och var så förvandlas det ju till nått helt annat. Den som kom på det var smart, må jag säga :) haha det säger jag om allt. Typ den som kom på smink var ju också jävligt smart för att bli lite ytlig :P
jag undrar verkligen vaför vissa dagar kan skilja sig så mycket från varandra även fast dom egentligen ser likadana ut. För jag menar en dag kan man ju verkligen vakna upp och redan känna från början vilken pissdag det här kommer att bli, men sedan kanske dagen därefter så ser dagen ungefär densamma ut men man är bara mycket gladare och uppskattar allt det där man helt plötsligt hade glömt bort under gårdagen. varför kan man inte alltid ha dom där dagaran då man ser positivt på det mesta och är glad för småsaker. För när man då har en dålug dag så sitter man ju där med sit huvud och miljontals tankar på OM,HUR,VARFÖR?
Jag kunde inte sagt det bättre själv, den här texten går rakt in i mig, och stannar där. Hur många gånger är det inte såhär? Man sitter där, tycker lite synd om sig själv och undrar varför man just ska bo i den här staden med alla fördomsfulla blickar. ( dom är säkert inte fördomsfulla, men ni vet vad jag menar. ) man känner sig ungefär sådär minst i hela världen och som att man nästan var den sista människan på hela jorden. Ensamheten ekar i varje andetag man tar och man bara känner sig just sådär låg som bara man själv kan. Osen så egentligen så har man nästan allt man vill ha, man har det som dom flesta skulle drömma om, men det är ju inte nog. För du längtar fortfarande. Till långa nätter, lite sådär symboliskt.
Och här sitter jag nu, vid datan och har tänt ett stort rött ljus och släkt runt omkring mig. jag älskar värmeljus, det är nog det mest romantiska jag vet. Eller det är det. Man kan bara ha ett helt vanligt rum, men sen så fort det lbir mörkt och man tänder lite ljus här och var så förvandlas det ju till nått helt annat. Den som kom på det var smart, må jag säga :) haha det säger jag om allt. Typ den som kom på smink var ju också jävligt smart för att bli lite ytlig :P
jag undrar verkligen vaför vissa dagar kan skilja sig så mycket från varandra även fast dom egentligen ser likadana ut. För jag menar en dag kan man ju verkligen vakna upp och redan känna från början vilken pissdag det här kommer att bli, men sedan kanske dagen därefter så ser dagen ungefär densamma ut men man är bara mycket gladare och uppskattar allt det där man helt plötsligt hade glömt bort under gårdagen. varför kan man inte alltid ha dom där dagaran då man ser positivt på det mesta och är glad för småsaker. För när man då har en dålug dag så sitter man ju där med sit huvud och miljontals tankar på OM,HUR,VARFÖR?
Kommentarer
Trackback