Och hon borde sova

Klockan är snart tre. men jag kunde inte somna när jag låg och försökte i en timme och en kvart så det kändes väl sådär okej. Om inte det är med på hat-listan så vet jag inte.

Jag undrar vad det är med mig och balkonger, nätter, regn och tystnad. Det är nått speciellt, vi går ihop bara :)

Nu lyssnar jag på true Colors och undrar om inte det är bland dom vackraste låtarna som gjorts. Så vacker, och så mycket minnen som jag knappt minns. Tänk vad skönt det är om man väljer att se det på det sättet. men fokuset i livet flyttas verkligen. Från att någon/något somo varit ens allt och upptgit all ens tankeverksamhet och som en gång i livet kände en bäst på hela jorden nästn kan försvinna helt från ens liv och huvud. Det är sjukt. Ibland minns man lite bra och dåligt men det är ju inte ofta, och det spelar ju inte så stor roll egentligen, inte nu längre.
Lite åt samma håll det här med någon som dör som man älskade högt, alltså om den dör utav ålder iaf. Efter ett tag så går det att leva med, och man minns de underbara sakerna men mest med glädje, för sorgen försvinner mer och man ser klart på det som var så bra. kanske inte den bästa jämförelsen men menar bara att människan funkar på ett otroligt sätt.

Sen fungerar den här människan (alltså jag) på ett väldigt otroligt sätt. Jag lär nog aldrig sluta förundras över hur mycket överbliven energi jag har som jag hittar saker att lägga den på. Men vad ska man göra då? ingen jävla aning där inte.

Fast jag är lite stolt över mig själv ändå. Det funkar liksom.. Det känns som jag fått ltie perspektiv, jag åker inte bort när jag känner mig ensam utan gör saker själv utan att ssitta där och tycker pissigt synd om mig själv. För det kommer man ju aldrig speciellt långt med, förutom att det kan kännas rätt för stunden, nån vän kan ju alltid råka ringa precis då och man får känna sig lite älskad. men det är ju inte det som det handlar om.
Jag tror att jag har blivit lite klok på senaste tiden, jag ska bara börja utöva det sen också :) men det kommer.

imorgon blir det frukost på stan med en vän :)


Jag önskar mig dock en kram just nu. bara en, en lång. Från dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0