regn över johanneberg

cook along på tv nu :) fyfan vad det är bra! Men förövrigt måste jag sluta använda dator eller iaf läsa bloggar, och sen lägga ner tv:n då det råkar ta lite för mycket tid av min plugg tid.
sååå ja det har blir nog sista programmet i veckan, förutom idol då, blir lite svårt att skippa :)

imorgon är det föreläsning, sen ska jag läsa ut mig äger ingen ( som jag inte har börjat på än ) blir nog en sen natt, men så kan det vara ibland. är ju ledig ons,tors så det får vara så :)


Sitter och lyssnar på she should be thanking you av sterling simms och har fortfarnade inte kommit fram till vem han sjunger om. men ändå älskar jag den, men den är konstig. Verkar som att man ska tacka sin killes ex för det man har nu. Eller kanske hans bästa vän. jag vet inte. konstig men vacker.


Alltså, dom här underbart vackra små sakerna är ju bara helt.. jag kan inte ens sätta ord på det. Ibland undrar jag om det verkligen är jag som lever det här livet, på ett positivt sätt alltså. jag kommer ihåg när jag kände motsatsen, att det här verkligen inte är mitt liv. man var liksom fångad i nått hemskt som inte gick att ta sig ur och man fattade inte hur man hamnat där. Nu har jag hamnat i nått som är så stort för mig. Jag får lära mig nya saker varje dag, jag får lära mig perspektiv och blir tvungen att sätta på mig andras "glasögon" och förstå massa saker, och inte vara trångsynt. Jag klara det inte jämt, men att man bara oftare kan det är ju världens grej tycker jag. det är fint bara det.

igår väcktes jag utav ett sms av en vän, på en söndagsmorgon om en fika runt 12. där vi pratade bort några timmar och vandrade runt och tittade på underkläder och pratade romantiska minnen :) Idag var det skola, med en underbar semenarieledare och disskusion, sen fika med basgruppen och en sväng med en go tjej på stan. Tänk vilka underbara vänner man har, och vilka fina nya kontakter man har mött :) och TACK för att jag verkligen känner sån lycka av det. 

Jag funderar på en promenad i johanneberg nu kl 9. tyst, mörkt, lite regn och höstkväll och musik i öronen.


När jag är singel som det så vackert heter :P , så får man verkligen tid att tänka på sig själv. jag tänker lite för mycket, men jag tror faktiskt att det är bra. För träffar jag någon så tror jag att jag på nått sätt anpassar mig, lite för mycket. Det är väldigt skönt att vara själv, och bli omtyckt av sina vänner för den man är utan att slippa lägga nån värdering i det och hela tiden nojja. Det är ganska skönt. Att ha paus som en annan vän sa, hon hade paus och ägnade sig åt plugg nu. Har man paus gör det inget om nån råkar springa in, men man letar inte heller. Är det inte så det ska vara egentligen? :)

hejhej 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0