Jag kunde gråta utan att jag försökte

Det är skönt när man inte vill komma bort, komma dit, eller till nått annat. Eller ännu värre när man vill tillbaka till något. Tänk att man ibland önskar att man vore någon helt annan. Fyfan vad taskig man är mot sig själv och sin lilla vän. Tänk om man sa så till sin bästa vän: Jag önskar fan bara att du kunde vara någon annan. Hade man någonsin sagt så till någon man verkligen vill älska? som man älskar emellanåt. Det är ju inte konstigt att folk mår psykiskt dåligt om man hela tiden har någon som säger till en att man är kass. vem orkar med det i längden? Har man inget bra att säga om sig själv så tror jag det är bättre att vara tyst. Inte hacka sönder sig själv så att man blir så liten så att man inte syns. Vi har lagt ner det nu va?



Igår lyssnade vi förresten på Tobias fröberg, det var fint och vi stod längst fram och jag kände enorm kärlek i hennes armar. tänk att vi ändå inte gav upp. inte har gett upp på 15 år. åh som jag älskar henne.
 Från min barndom minns inte jag jättemycket. Eller endel. Men den största delen i min barndom har den där blonda flickan som jag knappt vågade hälsa på, den där midsommaraftonen. Jag tror min mormor var med. Oj mormor, vad jag saknar dig. Ibland saknar jag dig så jag kan gå sönder för att jag inte får se dig i dina tantbyxor som du hade strykt så dom blev veckade i fram, jag minns att jag brukade sitta och klappa dig på kinderna när jag var yngre och jag sa att du var så himla len. tänk om jag hade haft dig här nu. du var så jälva grym. du önskade att jag skulle lära dig vals och att simma. Jag kom till dig varje tisdag och fick mat när jag var tretton och spelade klarinet för dig och du satt i soffan och lyssnade. Du sa att du tyckte så mkt om dom stunderna. och du förstod mig alltid när mamma inte gjorde det. Och jag minns sista gången jag kramade dig, det var kallt och vinter och mörkt ute, och jag hade varit hos dig och spelat och skulle till musikskolan, du kramade om mig och viskade att du inte skulle säga nått till mamma om jag inte gick till musikskolan nästa gång. Tänk om jag bara skulle få en liten stunde med dig nu. Jag skulle berätta för dig att du är bland dom finaste människorna jag träffat. En del av mig.



oj.

Nu när jag skrev det där så låg jag och stor tjöt samtidigt. Massa tårar och mina ögon svider av all mascara. samtidigt som jag lyssnar på youtube Miss you - 4tunes. Låter som en kärlekslåt jag lyssnade på som 15 åring.
Men jag kunde gråta. helt utav mig själv utan någon fylla. helt sjukt. trodde jag fryst till is där inne.



nu ska jag titta på Hemma hos Lillbabs på svt play. Min morfar hatade förövrigt lillbabs och min käre far står inte ut med att varken se eller höra henne. Haha kontraster :)

godnatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0