Lonito

nu har jag tittat på två valander filmer och broakback mountain eller hur den stavas. den var bättre än sist jag såg den faktiskt. Nu ligger jag här och lyssnar på fin och sorglig musik, försöker bli ledsen. eller få ut det ledsna, men funkar sådär faktiskt. en skiva som heter celtíc woman, den är nog bra annars för att bli ledsen, men. Det är ju konstigt det där med att man kan vara hur ledsen som helst men ändå inte. När blir det så? När man inte tillåter sig det kanske. men nu, jag tillåter mig men det går ju ändå inte. Man kanske kan frysa till sten. har jag gjort det?
idag har jag sagt max tre ord högt. tänk minst 100000. tänkt på ett brev jag borde skriva men inte kan. för det räcker med det där nu. tänkt på att byta nummer. jag tror jag tänker på det varje dag. Vem orkar? vad är det för mini bekymmer att bara byta ett jävla nummer. Jag vet att när jag gör det kommer jag bli så jävla tom. Men det vore bra att göra det den här veckan för jag jobbar hela tiden. Jag kan liksom inte göra något annat. Men jag kommer ju dö en liten bit. Men det händer ju förr eller senare iaf. bättre förr soom man säger.
för ibland tänker jag att det kanske inte är just det där som är jobbigt. och om jag tar bort det från mitt liv och har kvar massa skit, som jag såklart kommer ha. så kommer jag ångra att jag inte får några nätter av ro med honom. Fast vilka nätter sen iofs.

man måste bli stark. Jag tror jag är hyffsat lugn men jag är fan inte stark. För är man stark vet man ju sitt eget värde. Då orkar man liksom. I min värld får inte någon göra vissa saker. Men gör någon något så jävla dumt, alltså har man ens tanken på att man kan vara så dum och göra något så dumt mot mig så är det ju som att säga till mig att man får göra så. och det behövs så jävla lite. Om tillexempel (bara ett exempel nu) någon skulle kalla mig hora, det skulle jag ju aldrig vilja tillåta, och någon som jag bryr mig om ska inte ens få den tanken att kunna göra det. Om då någon som man bryr sig om gör det, vad fan gör man då? det blir ju bara helt sjukt. och inte fan kan jag göra som jag tänker att man borde, TACK OCH HEJ LEVERPASTEJ PÅ DIG! istället blir man det den personen nu har gjort en till, bara för att den kunde.
hur får något vara så?



Du kan bara dra åt helvete med din fula coola lägenhet, med dina dyra märkeskläder, ditt häftiga jobb och din nya bil. Jag hatar dig för allt och lite till. Jag önskar att jag hade stannat fem minuter extra på den där festen och missat den där jävla spårvagnen som du var tvungen att sitta på. Jag ångrar att jag gav dig mitt nummer och att du ens besvärade dig med att fråga om vi skulle ses den där lördagskvällen. Jag hatar att det var den bästa dejten jag varit på och att jag älskade att titta på dig över vardagsrumsgolvet och att det röda vinet aldrig smakat bättre. Jag hatar att jag var lycklig så jag kunde spricka när du skjutsade mig till korsvägen morgonen därpå och att solen sken och jag hade min skinnjacka och en svart mysig halsduk och att du gav mig en hejdå puss och att jag fått låna en t-shirt. Jag hatar allt bullshit. Jag är så jävla trött på det nu. Jag hatar att jag bli pirrig så fort ditt namn kommer upp på min telefon. Jag hatar allt jag har gjort för din skull. Jag hatar att jag levt på mina önskningar om dig. Jag hatar att jag har gjort dig till nån jävla gud som du inte ens är. Jag pissar på all tid som du tar upp i mitt huvud, varje dag! Jag hatar att jag väntar på en förändring som aldrig kommer komma. Jag är så jävla arg för att jag måste ta beslut som inte ens är mina att ta! Jag hatar att du varit starkare än mig, jag hatar att du har hållit kvar mig, att du har övertalat mig tillsaker man aldrig ens ska, jag hatar äckliga kommentarer som: du behöver ju inte göra nått, bara vara stilla. Jag blir spyfärdig av att du inte vill att jag ska säga något till min bästa vän. Jag hatar att du har gjort att jag har känt att det är mitt fel. Jag hatar att jag smälter vid varje förlåt. Jag hatar att jag alltid har sett att du har något vacker i dig. Att du inte är hel. Jag hatar att jag har velat laga dig med mig. Jag hatar att kämpa för något som gör mig ont. Och jag är mest så jävla arg för att du bara har fortsatt vara så jävla vidrig ibland när jag hela tiden har tyckt om dig! JAG HATAR ATT JAG TYCKER OM NÅGOT HOS DIG.



end of story?



ta det här sjunkande skeppet och visa det hem.
Vi har fortfarande tid.
höj din hoppfulla röst, du har ett val. Du väljer det nu.