Lonito

sarusaru?

Okej, nu måste jag skriva. Nu måste jag verkligen lägga upp lite fördelar här. Näe man är ledsen måste man det.
Jag kan likaväl gräva ner mig, jag har gjort det förr och kommer göra det igen.
Men allvarligt talat, varför så rädd för att släppa taget om... ingenting? Jo för jag har nån grej om att det värsta som finns är att bli lämnad, och nu inte bara av människor ja tycker om utan av alla människor typ, tydligen.
Som att det ger mig nått värde av att vara någon. Eller? Alltså det där kan jag ju tjaffsa om i år och dar, men har verkligen ingen lust. Gick och tänkte lite förut, jag kan inte bli arg. Jag blir aldrig arg. Förr i tiden kunde jag koka över, så fort jag ksulle nämna en dålig egenskap med mig själv s jag att jag kunde bli skitsur fort,men att det gick över lika snabbt igen. Men nu.. Jag får liksom inte ut det. Och jga vet inte vad jag ska vara arg på¨, så jag blir liksom arg på mig själv istället. Men nu den här senaste veckan har jag försökt att inte vara det.
mm, det går ibland iaf. Men det krävs många analyser, och jag hatar att analysera med mig själv. Vi får hålla på så länge jag och jag.

Men jag menar, lägg ner paniken. Lugna ner dig Emma.

Okej du har träffat några som inte varit rätt/puckon m.m . Som du stannat med lite för länge till ingen som helst nytta. Men jaha? Nu gjorde du ju det. görr om, gör rätt. Eller gör fel och gör rätt igen. johojo.
nu har vi sagt hejdå för 2947293847293847 gången, men det lät okej. vi sa att vi skulle ha varsina trevliga somrar, han lät okej med det. Inget tjaffs om att hitta på massa skit för att få mig att stanna. Bara att han förstod. För jag tänker, får vi bara andrum så märker vi att det inte finns nått där. Båda två, och inget värt att fasta vid. Och jag vill inte fastna där heller, nejtack.

Men jaja, man känner ju sig iaf ledsen nu, stack lite i bröstet, men sen så satte jag mig och skrev nu för att bara klargöra för mig själv att det här är rätt grej.


Jag ska ha en sommar utan någon sån där typ som snor min energi så att jag inte kan fokusera på bättre saker.


Men det är ju inte konstigt, att om man drömmer om den där kärleken i livet, oså får man en liten del av den, yttepyttenästan ingenting så tar man ju det. Samma sak om jag är jättejättejätte sugen på en marabouchokladkaka och någon bara ger mig en liten, liten bit, klart som fan att jag tar den, även fast jag vet att jag kommer vilja ha mer sen, men at jag bara får när den som håller i den delar ut. ibland frestar man med några fler bitar, och vem fan nappar inte på den? sån jävla bra förklaring jag drog hr. som jag själv förstår. Lät nästan som något babben skulle kunnat gförklara, men här jobbade emmas hjärna av sig självt denna söndagskväll.

Mmm känns nästan lite okej nu. oså tänker jag så här, tänk om jag får se honom med en annan brud p stan. då skulle jag dö av sorg. så känns det. för jag pallar inte att et skulle finnas nån bättre än mig, nån aa bla bla et där som man alltid tänker på när sånt här händer. Meen om jag ska tänka längre än näsan är kort så kan man ju titta tillbaka på gamla ex, som har betytt mer än han, och vad fan bryr jag mi omm dom kommer gåede på stan hand i hand med nån pangbrud? Inte ett jäkla piss skulle jag bry mig, allvarligt talat.
sååå, det här kommer ju också lägga sig, rätt fort kan man ändå tro va?

näe ska kika lite film sen sova. upp tidigt imorgon och skriva klart min jäkla inlämning.
har registrarat mig på sociologikursen, en jävla sten släppte där.

Hejhopp.