cannonball
älskade älskade familj.
efter en springtur på löpbandet kände jag mig glad. det gick så bra och det är det bästa jag vet, bara springa så mkt som benen bär en, och bara vara där och då och bara knna kroppen. låter urlöjligt men man slipper verkligen alla tankar, en perfekt drog för mig. åh vad jag älskar det. Och när jag kom till skåpet fanns ett sms på telefonen där syster frågade om jag kunde komma hem så vi kunde ta en fika. Fick pengar av mamma och åkte dit och solen lös på mig genom tågfönstret och jag pluggade och lyssnade på musik. Och jag och syrran pratade länge om allt. Hon är så fin min syster, och sa att jag skulle ringa varje gång jag kände mig ensam, annars kunde ju inte hon veta att jag satt och kände mig ensam. hon har så jävla rätt. Men ändå är man så jävla feg. Jag älskar när hon berättar om sitt liv, allt det där som jag går igenom nu har hon redan gjort, och det låter så vackert och jag känner igen mig ibland. Hon berättade om sin stora kärlek, men att hon nu levde med sin livskärlek. så vackra ord att man smälter lite grann. Jag är så ofantligt lycklig över henne. Vi pratade om döden, om livet, om det som är här och nu och om vänner. sen var hela mitt gamla hem fyllt med kärlek, och näe jag vet inte. Livet är så himla vackert från den sidan sett, att man bara får överfyllas av kärlek. Att .. aa jag får inte ens fram orden nu. Man blir starkare. såklart. Och jag känner att jag har en trygghet där, långt borta. Och det känns faktiskt lite lättare. och en urmysig söndagsmiddag. Ibland önskar man att man var närmre, men åandra sidan så blir det så himla roligt att komma hem varje gång. hade inte ens ångest nu när jag skulle till skövde. Det bara gick av sig själv. kan je bero på hur mkt jag längtat hem. Men sen är det jätteskönt att komma hem till sitt eget på kvällen. Fick en bok av mamma och som heter : snälla mamma sluta dricka. Den är så vackert och hemskt skrivan att man knappt kan slita sig. Ska nog läsa ut den imorgon på bibblan. Näe nu ska jag kolla på wallander.
hejhej :)
efter en springtur på löpbandet kände jag mig glad. det gick så bra och det är det bästa jag vet, bara springa så mkt som benen bär en, och bara vara där och då och bara knna kroppen. låter urlöjligt men man slipper verkligen alla tankar, en perfekt drog för mig. åh vad jag älskar det. Och när jag kom till skåpet fanns ett sms på telefonen där syster frågade om jag kunde komma hem så vi kunde ta en fika. Fick pengar av mamma och åkte dit och solen lös på mig genom tågfönstret och jag pluggade och lyssnade på musik. Och jag och syrran pratade länge om allt. Hon är så fin min syster, och sa att jag skulle ringa varje gång jag kände mig ensam, annars kunde ju inte hon veta att jag satt och kände mig ensam. hon har så jävla rätt. Men ändå är man så jävla feg. Jag älskar när hon berättar om sitt liv, allt det där som jag går igenom nu har hon redan gjort, och det låter så vackert och jag känner igen mig ibland. Hon berättade om sin stora kärlek, men att hon nu levde med sin livskärlek. så vackra ord att man smälter lite grann. Jag är så ofantligt lycklig över henne. Vi pratade om döden, om livet, om det som är här och nu och om vänner. sen var hela mitt gamla hem fyllt med kärlek, och näe jag vet inte. Livet är så himla vackert från den sidan sett, att man bara får överfyllas av kärlek. Att .. aa jag får inte ens fram orden nu. Man blir starkare. såklart. Och jag känner att jag har en trygghet där, långt borta. Och det känns faktiskt lite lättare. och en urmysig söndagsmiddag. Ibland önskar man att man var närmre, men åandra sidan så blir det så himla roligt att komma hem varje gång. hade inte ens ångest nu när jag skulle till skövde. Det bara gick av sig själv. kan je bero på hur mkt jag längtat hem. Men sen är det jätteskönt att komma hem till sitt eget på kvällen. Fick en bok av mamma och som heter : snälla mamma sluta dricka. Den är så vackert och hemskt skrivan att man knappt kan slita sig. Ska nog läsa ut den imorgon på bibblan. Näe nu ska jag kolla på wallander.
hejhej :)
Kommentarer
Trackback
