home
Hemma i min lilla lägenhet. min lilla borg. den är fin. trots disken. Men jag ska diska sen medans jag lyssnar på sommarprat. Var i skövde under dagen, vilket bara gav mig sjuklig ångest, så när jag fick sätta mig på mitt x2000 tåg med musik och läsa en tidning om personligutveckling kunde jag andas ut lite.
-Men du, försök tänka positivt. Och jag vill väl mest skrika till henne hur mycket positivt jag försökt tänka men det är inte så jävla lätt. Mot sjukthet hjälper inte positivitet, hur mycket jag än ösnkar det gjorde det.
Och mammas ledsna ögon för att hon inte vet hur hon ska göra. Och en liten dotter som måste hålla tillbaka alla tårar, för det är så vi alltid gjort i min familj. Och jag orkar inte också ha dåligt samvete för att jag kanske inte är gladast på jorden nu. Jag försäkrar att jag är trött och att jag älskar henne, och det kändes sorgligt att gå. Men vad ska man göra när man inte kan vara kvar, och egentligen inte heller kan gå?
Kommentarer
Trackback
