Lonito

klockan är två på dagen, jag ligger med knäppta händer och tittar upp i taket. Det är så jävla tyst runt omkring mig. För det första så har jag varken på TV eller någon musik, plus att min förkylning satt sig på trummhinnorna så det är liksom konstant lock för mina öron. Oså tänker jag: herregud klockan är två. Vadfan ska jag göra tills jag kan få gå och lägga mig? alltså att vara sjuk gör en demprimerad. Och speciellt när man bor själv. Man är helt jävla super isolerad, pratar liksom inte med en kotte. Jag orkar inte läsa en bok för jag har ont i huvudet, tänker att mitt mission idag är att ta mig ner till apoteket och köpa nässpray då min har tagit slut och sen posta ett brev. Åt precis en näringsrik frukost bestående av en magnummandel och en colazero.
kanske får köpa med mej massa skvallerblaskor, de är ju iag lättlästa.


Och näe, det finns nog ingen människa som tycker mer synd om sig själv när hon är sjuk än jag.

host.