Emma i ottan ;)
jag tänkte bara upplysa om att klockan är halv fem och Emma har inte gått och lagt sig än.
Eller jo det har hon för jag provade nämligen klockan ett, lyssnade på filip och fredrikspodcast och låg där tills klockan kvart över två. Klar.jävla.vaken.
Så jag tog tag i disken istället. kändes förjävla bra ändå. Kollade på Agenda och uppdrag granskning under tiden så det gick ju som en dans. Efter det började jag laga köttfärsås, käkade (man hinner ju nämligen bli hungrig både en och två gånger när man inte lägger sig normal tid) Och lagade matlådor.
Nu är det ljust ute och det regnar. Ganska mysigt ändå. Känns som jag inte behöver lägga mig ens. Folk går ju liksom upp om typ två timmar om dom ska till jobbet eller skolan. Men jag ska ju till jobbet klockan fem så jag borde nog få några timmars sömn.
Hur mycket suck är det inte på mig och min sömn?
Imorgon är det nog jag som anmäler om att få byta till vårdcentralen här borta och ringer angående sömnpiller. Grejen är ju att jag inte vill ta några jäkla piller. Eftersom jag förmodligen har någon typ av beroendepersonlighet så vet man ju aldrig vart det där kommer sluta. Jag som inte ens kan sluta med redbull.
Och jag vet att det är ett jäkla hamsterhjul. De där hamstehjulen åter igen.
Hur klarar man så lätt av att bara vara människa? Vem klarar typ av att äta tre mål om dagen, gå och lägga sig lagom på kvällen, inte missbruka alkohol eller tobak, inte ta upppiggande medel, gå till ett jobb och samtidigt ha ett liv, träna för att inte drabbas av dålig rygg som äldre, inte käka för mkt socker för att inte få hål i tänderna, inte käka för mkt dåligt fett för att slippa dö av jaa, vad det nu är.. jadajada. OCH tillråga på allt det här ska man sen också kunna välja nån jäkla utbildning för att bli nått, man ska fundera på om man någonsin kommer hitta kärleken, om man vill ha barn, var man ska bo, när man ska resa, var man ska hitta sig själv, älska sig själv ska man också mitt uppe i allt.
Sorry om jag lät ner deppad. Bara det att det inte är så jävla lätt att bara vara.
Eller jo det har hon för jag provade nämligen klockan ett, lyssnade på filip och fredrikspodcast och låg där tills klockan kvart över två. Klar.jävla.vaken.
Så jag tog tag i disken istället. kändes förjävla bra ändå. Kollade på Agenda och uppdrag granskning under tiden så det gick ju som en dans. Efter det började jag laga köttfärsås, käkade (man hinner ju nämligen bli hungrig både en och två gånger när man inte lägger sig normal tid) Och lagade matlådor.
Nu är det ljust ute och det regnar. Ganska mysigt ändå. Känns som jag inte behöver lägga mig ens. Folk går ju liksom upp om typ två timmar om dom ska till jobbet eller skolan. Men jag ska ju till jobbet klockan fem så jag borde nog få några timmars sömn.
Hur mycket suck är det inte på mig och min sömn?
Imorgon är det nog jag som anmäler om att få byta till vårdcentralen här borta och ringer angående sömnpiller. Grejen är ju att jag inte vill ta några jäkla piller. Eftersom jag förmodligen har någon typ av beroendepersonlighet så vet man ju aldrig vart det där kommer sluta. Jag som inte ens kan sluta med redbull.
Och jag vet att det är ett jäkla hamsterhjul. De där hamstehjulen åter igen.
Hur klarar man så lätt av att bara vara människa? Vem klarar typ av att äta tre mål om dagen, gå och lägga sig lagom på kvällen, inte missbruka alkohol eller tobak, inte ta upppiggande medel, gå till ett jobb och samtidigt ha ett liv, träna för att inte drabbas av dålig rygg som äldre, inte käka för mkt socker för att inte få hål i tänderna, inte käka för mkt dåligt fett för att slippa dö av jaa, vad det nu är.. jadajada. OCH tillråga på allt det här ska man sen också kunna välja nån jäkla utbildning för att bli nått, man ska fundera på om man någonsin kommer hitta kärleken, om man vill ha barn, var man ska bo, när man ska resa, var man ska hitta sig själv, älska sig själv ska man också mitt uppe i allt.
Sorry om jag lät ner deppad. Bara det att det inte är så jävla lätt att bara vara.
Kommentarer
Postat av: Malin
Hahaha! Förlåt, men hahaha! Hur lätt är det ja?! Det är fan inte lätt. Kul att du radade upp allt vad det egentligen innebär det här med att "bara vara". Jag fick faktiskt lite perspektiv på att det verkligen inte är BARA. Det är en jävla bedrift att vara.
Trackback
