Lonito

om ni vet, det där lyckoruset som kan finnas i typ tre sekunder. man andas in och sen vill man liksom inte släppa ut luften bara för att man fyllde sig själv med lycka. jättekort.
Men jag är så jävla glad att jag har kunnat släppa svårigheter, jag är inte kvar i nått gammalt längre.
jag sitter inte och ångrar och jag tänker liksom inte ens tillbaka längre.

Nu ska jag städa kaffemaskinen på jobbet.


Förresten, kan man typ bli en morgon människa?
jag ska iaf bli det.

hejhej