Lonito

Lyckan i att curlingfinalen börjar kl tio över tolv och jag ska sitta och plugga lite.

Helgen har varit lugn och fin. älskade helg. Och jag har köpt hem jordgubbar som jag ska äta till min frukost imorgon. vardagslycka!

 

Tänkt lite på det här med känslor på senaste tiden. Ibland har jag riktigt såvrt för att känna. Kan ju bero på att jag tryckt bort hundra känslor under lång tid. Nu är det inget jag medvetet gör, men det fanns en period då jag liksom inte klarade av att tänka på vissa grejjer. Ska börja gå i terapi när jag typ börjar jobba och har lite mer pengar. Bara för att typ prata, inte bli hjälpt just.

 

Vi såg the impossible idag. om tsunamikatastrofen. Den gav en jobbig känsla, men inte det där på djupet som jag ville ha haft. Lyckades dock att pressa fram en tår när pappan och barnen återförenades med varandra. En utav dom sakerna som faktiskt typ har berört mig mest i mitt liv var Mia skäringers föreställning som jag fick i present av Malin. Jag minns när hon kom in på scenen i bikini och jag grät och grät. Jag grät för att hon är modigast i hela jävla världen. Hon pratar om allt som jag tänker på, hon tar upp allt jobbigt och hon står där nästan naken och utlämnad. alltså jag vet inte men det finns inget starkare än den här föreställningen.

De la upp den på svt play i 30 dagar och jag tittade på den varje dag.