typ
Och när det liksom inte händer något. Från en vår som stressade sönder mig, till att vi i slutet av mars började skriva på vår c-uppsats. Därefter har det varit lugnt. Rutiner, gå upp samma tid, träffa samma människor, ätit fredagsfika, druckit mängder med kaffe. Det här andningshålet som jag önskade mig. Det tar ju ett tag att vänja sig. Vänja sig från destruktivitet. Det tar tid att lära sig vila. Och jag är fortfarande trött. Nu är det tre sommarmånader kvar. Mina ögon blir trött av ljuset, men min kropp älskar också kvällspromenaderna vid 23 tiden, när det luktar sommarkväll och jag får lyssna på Melissa Horn och tänka på kärlek.
Några bilder från senast jag var ute. Jag är ju ungefär full typ tre ggr per år. Detta var min första fylla för i år. Och de två första vinglasen, hela världen för mina fötter och jag är lycklig. Efter fem vinglas, mindre lycklig dock. Men de där två första .. Mmm :)
Kommentarer
Trackback
