Lonito

Ja illamåendet ger inte med sig, nu har det nästan blivit till ett vanligt illamående som att man är sjuk. Det är otroligt tråkigt och ganska jobbigt. Jag springer fortfarande upp på toan typ två ggr per natt, dricker massa vatten. Är inte dödstrött längre. längtar efter min vanliga kropp. Funderade på att jag kanske borde sagt till barnmorskan att jag haft ganska starka ätstörningar. Hittills har jag frossat i nio veckor, resulterat i fem kg viktuppgång (bebisen väger typ 2 g). Jag tittar på bilder på magar för att se hur de ser ut på andra i olika veckor. Ett absolout helt osunt beteende. Det konstiga är att innsn kag blev gravid så var jag inte alls speciellt fixerad vare sig vid mat, vikt eller kropp. Men bara för att jag vet att min kropp kommer förändras, bli slit stor oxh orörlig så bryr jag mig jättemycket. Det är inteså att jag gör nptt åt det, jag mår illa och orksar inte. Men dom här jävla äcklliga tankarna jag har.... Kommer de bli bättre nör jag förstår att nått ligger i min mage eller när jag får en riktig gravidmage eller är jag dömd att ha ångest igenom hela det här? Det var ju ibte såndet skulle vara att vänta barn. Jag trodde jag skulle stå där klappandes påp magen och viljs visa hela världen.

 

 

Helt ärligt ingen dans på rosor just nu alltså.

 

Barnet

 

Embryot börjar likna en människa. Käkarna är färdiga, munhåla o näsa förenas. Öron och näsa syns o ansiktet börjar se riktigt mänskligt ut. Halsen utvecklas. Fötterna är ca 2 milimeter. Embryot blir känsligare på flera sätt då det uyvecklar känsel och reagerar på beröring. Det kan även få hicka. Svansen försvinner nu och i den här veckan börjar könsorganet att anläggas.

 

 

Mamman

 

Mångakvinnor börjar oroa sig vid den här tiden. Du kanske oroar dig för missfall, för hur barnet kommer att bli, förhållandet, viktökning, jobbet eller andra saker. Många funderar oxå på om de vill ha barn, även om det var planerat.