Lonito

Imorgon har jag jobbat tre hela veckor på nya jobbet! Sen är det ledighet i 17 dagar. Känns väldigt välbehövligt. Den här sista veckan har jag känt att jag kommit in i rutiner, lärt känna barn och kollegor hyffsat. Tycker väldigt mycket om arbetsplatsen och barnen gör mig lycklig på något sätt varje dag. Deras leenden och entusiasm gör såklart att mitt lilla hjärta smälter. 

 

Idag slutade jag tidigt, gick och la mig och sov en har jag fixat och donat i lägenheten. Nu tittar jag på jul med Ernst Och imorgon är det fredag oh jag har en fin helg att se fram emot :)

 

 

 

 

 

Det här med att dygnet har för lite timmar. Jojagtackarja. Gick hemifrån imorse klockan sju och kom precis innan för dörren. Alldeles för lite tid för att skriva, fast det behövs. Men ibland får jag ta lite av sömnen för att istället jobba med själen. Dock sitter det ju ihop så vet inte vad som ger det ena eller det andra.

 

Relationer kanske inte alltid är lätta eller okomplicerade. I mina nära relationer med vänner i min innersta krets och med familjemedlemmar har jag behövt slitas isär, slita isär, skrika, hata, älska, tvingat mig på, sagt nej, sagt ja, ljugit, varit otroligt ärlig, gråtit, brytt mig om, saknat och ibland blivit besviken. Att orka vara med när någon egentligen skulle vilja ta livet av sig, att kunna glädjas åt en flytt till ett annat land, att hålla någon i handen och ge sällskap i natten,  att skratta åt det härliga men att också tillsammans behöva gå under av tanken på att vi inte alltid kommer att ha varandra för döden kommer ingen undan. Rädslan för att band ska brytas och att glida isär. Framtidshopp och förskräckelse. Timslånga telefonsamtal eller ett sms med orden: Du är det bästa jag vet.

Nya relationer som man tar in i livet har också faser att gå igen, men det krävs att man investerar med tid och engagemangs och vilja. och främst kanske med mod. Jag skulle behöva en gnutta sånt i vissa situationer.

 

Och om någon låter lite arg så händer det nått konstigt i mig. Vad är det? Behöver jag gräva i det eller bara hantera att folk blir lite arga då och då eller ibland låter arga fast att de inte är det. Och arghet betyder inte att världen rämnar och kommer gå under inom den närmsta minuten. Men det är svårt att träna på också. Jag tänker att jag bara ska vara tyst så går det över, men jag är också en person med känslorna emellanåt utanpå kroppen och jag kan inte sitta kvar i den där soffan i en sekund till. Jag tror också att det är ganska bra att förflytta sig för att kunna försätta sig i en annan sinnesstämning. Och han sätter sig på en stol och jag står lutad mot dörrkarmen, huvudet på sned men med armarna i kors för att skydda det som skyddas bör. Och så säger vi lite saker, jag försöker få ur mig nått oförståbart som så ofta i de situationerna. Jag tittar noga på honom för att kunna uttyda någon typ av tanke. Men det är svårt att se vad som försiggår i någons huvud. Men så tittar han på mig, med de där fina snälla ögonen och jag tänker att jag vill ju aldrig att han ska sluta se på mig, se in i mig på just det sättet som han gör. Och helt plötsligt förstår jag inte vad jag så gärna vill skydda med den där muren och de där korsade armarna. Och efteråt hittar jag tillbaka till min lilla vrå mellan hans arm och på hans bröst. Han tar försiktigt längs min hals och ger mig tre pussar på rad. - Någon gång kommer jag ångra att jag inte pussade dig mer.

 

 

 

 

Nu har jag sovit tolv otroligt härliga timmar. Söndagar kan ju vara det bästa som finns när man jobbar. och fredagar och lördagar såklart. Helgen känns helt enkelt väldigt njutsam :)

Nu har jag tittat på skidskytte, druckit alldeles för starkt kaffe och tänt ljus i hela min lilla lägenhet.

Den kommande veckan ska jag börja träna igen efter mitt månadsuppehåll. Har helt enkelt inte orkar och mycket nytt i livet har fått gå före, vilket nog har varit klokt. Kroppen måste få vila ibland. Jag längtar efter spinningen, men det gör jag och andra sidan alltid.

 

Fredagen bestod av jobb, fika, sen en liten tupplur på eftermiddagen. Sedan gick jag och köpte lite gott att äta, tittade på på spåret och spenderade kvällen tätt intill någon jag tycker om. Sov några timmar, åkte ner till Hemköp och köpte ingredienser till det årliga julbaket, tog tåget till Skövde och hängde med systrar och syskonbarn. Sen bjöd mor och far på middag och vin innan jag tog kvällståget tillbaka till Göteborg.

 

Dags för mig att ta en dusch, diska och kanske unna mig ett rederietavsnitt ;)

 

 

 

 

Din kropp är ditt land, bara ditt. Den markerar var din frihet börjar. Och vart den slutar. Där inne är ditt ord lag. Låt ingen få dig att tro något annat. Låt ingen överrösta dig! Sparka ut alla falska profeter som tror sig kunna uttolka orden bättre än du! Släpp inte in dem. Aldrig. Lova mig det.

Din kropp har yttrandefrihet – använd den friheten bara med någon som har ett behov av att lyssna.

Släpp in en, tio eller två hundra. Men släpp inte in någon som du inte önskar. Försvara din kropp.

När du inte vill. Se varje oönskad smekning som en mikroskopisk våldtäkt, varje stulen kyss som en krigsförklaring.

När du inte vill. Är dina ben en gränspostering, dina senor är taggtrådar och varje por en soldat.

När du inte vill. Säg nej. Nej, nej, nej! Hur många gånger du vill. Du behöver inte ha en ursäkt och det är inte sant att dina nej förbrukas och tar slut. De är inte en hushållskassa. Och de är inte förhandlingsbara.

Nej är din frihets sista utpost. Försvara den.

Men när du vill. Finns det bakom dina hopbitna tänder en armé av kyssar. Ställ den i kärlekens tjänst! I den som varar ett liv, ett år, en sommar eller bara några andetag.

När du vill. Är din kropp ett land i en värld med andra länder. Utforska dem utan rädsla. Utan fördomar. Korsa hav, upptäck länder, landstig på kontinenter och öppna kanaler – inte för varor utan för känslor. Lyssna på din kropp, det är din kompass.

När du vill. Res med vit flagg! Det handlar inte om att erövra, utan om att kapitulera tillsammans.

En sak till, min älskade dotter: Ta för guds skull inte din frihet för given! För att skörda frihet, måste man odla blod, tårar och kamp.

Det finns miljoner kvinnor som har kämpat och kämpar för sin och din frihet. Anonyma hjältinnor som måste stå ut med att bli bespottade av andra kvinnor som missbrukar ett arv de inte tjänat ihop själva!

Vänd dem aldrig ryggen! Ge dem en hand!

 

Men det har gått en liten tid nu. Och det där jävliga kan stå och knacka på bäst det vill, jag skulle ändå inte öppna dörren igen.

 

topp tio 23.02 en tisdagkväll utan inbördes ordning

 

1. Jag orkade ta en promenad hem från jobbet

2. Jag har julmust i kylen

3. Jag fick mysa in mig i hans nacke förut

4. Malin kommer till mitt jobb imorgon

5. Det är onsdag imorgon, halva veckan gjord och jag slutar halv två

6. Imorgon har jag äntligen tid att städa, träna och fundera

7. På lördag ska jag få åka tåg och sen umgås med alla mina systrar

8. På lördag får jag kramas med mamma och pappa

9. Julklappsbestyren börjar klarna

10. Att jag nu ska få krypa ner under täcket och lyssna på Aschberg

 

minus tio 23.10 en tisdagkväll

 

1. Jag började städa förut men orkade inte göra klart

2. Långt kvar till den 23 och därmed väldigt för långt kvar till lön

3. Jag borde ha diskat

4. Jag hade behövt/velat gå på spinning

5. klockan är för mycket

6. Hade velat ha en lång kram

7. Kallt som fan i min lägenhet

8. Att jag inte har en liten katt som ligger och spinner på min mage

9. För lite tid

10. att jag inte orkar duscha nu och därmed kommer behöva gå upp en kvart tidigare