nattligt
Jag är ganska ofta ledsen nu för tiden. Jag vet inte vad det är och kan inte sätta fingret på det. Kanske allt som man har gått igenom, men jag orkar inte att det ska vara det, för vafan man ska gå igenom mycket till kanske. Och då orkar jag inte hålla på och gräva ner mig i massa gammalt. Eller jag kan inte. Jag vet inte hur man gör när man sitter och är ledsen för något som har varit jobbigt. Då tar man ju istället tag i nya problem. så gör jag. säkert ett dåligt sätt men jag kan inte det andra sättet. Ibalnd önskar jag att jag också kan få bli deprimerad över att något har varit så himla jobbigt, att bara ligga i sängen och gråta för att man inte orkar mer och att man tycker att det är okej att bara ligga där, att få gå till nån psykdoktor som pratar med en och som skriver ut antideprisiva. tänk om jag var sån? Näe för Emma ska ta tag i allt själv. hon ska gå vidare och vara stark iallafall. Finns ju inte en enda gång jag har bara legat och tyckt synd om mig själv, för jag kan inte. Kanske för att jag inte tycker jag är värd det, som med allt annat. Jag har fortfarande inte kopplat ifall det är så, men känns ju som allt pekar dit åt. Men om jag inte kan få in det i hjärnan så hjälper det ju iallafall inte. Jag var en tjej som inte visste så mycket om hur det var att ha det jobbigt. Som alltid varit nöjd eller iallafall inte reflekterat så mycket över nått annat. Sen träffar man någon som man inte fattar behandlar en illa, för hur fan ska man tro att det inte är av kärlek när den personen säger att den älskar mig mest på hela jorden och skulle göra allt för mig? Jag hade aldrig hört det förut. men så får man bara en fix idé om att börja super träna och sluta äta. så gör man det ett halv år, varje dag, samtidigt som man inte får umgås med någon eller gå på nån fest eller säga fel saker eller titta på fel människor, oså får man höra av den personen som man gjort allt detta för, offrat allt det där, att man inte är som vanligt, att man inte alls är lika glad längre och att man inte pratar lika mycket. Och ens bästa kompis gråter och es mamma gråter, och då bästter man sig för att bara lägga bort hela ätsörningen, för att den skadade alla andra så himla mycket. Sen har man tänk på mat och träning varje dag, varje dag gör jag det. så kan det gå. och sen där emellan hinna träfa några andra puckon också men dom orkar jag inte ens gå in på, för jag blir så less.
Jag lever genom andra. ibland. ofta.
Och nu orkar jag inte mer liksom. Me det finns ju inget ställe jag kan dra till och bara stanna där och skita iallt. man kan inte göra så. eller kan man? och skulle man verkligen vilja det? Det är nog mest för att man vill vara ifred med sina problem. inte störa någon annan. eller kanske få lite perspektiv och distans på allt för en stund.
Jag måste göra nått åt livet. Konstigt att det alltid blir att jag tänker att jag måste börja äta bra och träna. Det låter så himla ytligt. Men fan vad skönt att få vara lie ytlig ibland och inte alltid så jävla innerlig. Jag kan inte ta bort att jag tycker om att vara snygg. Och alt det här jävla snacket om att man måste jobba med insidan först o bla. bl.a DET FUNKAR INTE FÖR MIG! Jag har gjort det i fem år nu, bara skitit i hela grejen, emellanåt inte skitit i den, jag vet. Men jag hatar at vara tjock. jag tycker jag är äcklig. varje dag. Och det kan inte nån jävla människa ändra på. bara jag. Och jag kan fan inte sitta här och tycka synd om mig själv om jag istället bara sitter inne och äter ( nu är kanske inte det det enda jag gör men iaf ). Jag orkar inte gå ut, jag orkar inte festa, jag orkar inte hänga med folk, jag orkar inte gå på stan. Jag vill inte nånting. man klarar liksom inte av pressen man sätter på sig själv, men man klarar inte hellre att leva i dn kroppn och med det man gör, då blir det så ävla krångligt helt plötsligt. Man är så himla medveten om att det är "fel" att gå ner i vikt och tro att man ska bli lycklig. och det vet väl jag att man inte blir. Men om man har lättare för att vistas i alla sammanhang när man trivs med sig själv, så blir man lyckligare. Näe jag tycker inte det här är nån bra filosofi, skulle önska man bara kunde tycka att man var bra i sig själv och fin som man är, men det går inte hos mig. Jag är ledsen. ond spiral säger jag till den.
Jag vill liksom ha fler saker att göra, aktivera mig, men jag vill inte synas någonstanns.
så what to do?
och människor kan säkert inte förstå det här. men det här är inte nån liten fnurra jag har fått. det här är det jag lever med varje dag, och skulle nån kunna ta bort det så skulle jag såklart göra vad som helst för det. men det försvinner inte. Och jag vill inte att det ska försvinna av att jag hittar nån som älskar mig för att jag är den jag är. jag vill älska mig innan. Jag skiter i nått jävla ideal och den här grejen. men det ÄR viktigt för mig att se fin ut, jag fullkomligt älskar det allvarligt talat. När jag känner mig fin mår jag bra eller tvärt om kanske det är. Men det hänger väl ihop på båda ställena. Men jag tycker fan att det är bättre att jag gör något åt mig själv istället för att sitta och vara avundsjuk på andra, eller inte kunna umgås med människor som jag vill. DET är sjukt om nått.
skit i att läsa min blogg om ni tycker sånt här utseende snack är jobbigt. Men det är mitt.
Jag får helt enkelt... hmm ja vad får jag?
nått måste jag ju göra.
fan, gonatt.
Jag lever genom andra. ibland. ofta.
Och nu orkar jag inte mer liksom. Me det finns ju inget ställe jag kan dra till och bara stanna där och skita iallt. man kan inte göra så. eller kan man? och skulle man verkligen vilja det? Det är nog mest för att man vill vara ifred med sina problem. inte störa någon annan. eller kanske få lite perspektiv och distans på allt för en stund.
Jag måste göra nått åt livet. Konstigt att det alltid blir att jag tänker att jag måste börja äta bra och träna. Det låter så himla ytligt. Men fan vad skönt att få vara lie ytlig ibland och inte alltid så jävla innerlig. Jag kan inte ta bort att jag tycker om att vara snygg. Och alt det här jävla snacket om att man måste jobba med insidan först o bla. bl.a DET FUNKAR INTE FÖR MIG! Jag har gjort det i fem år nu, bara skitit i hela grejen, emellanåt inte skitit i den, jag vet. Men jag hatar at vara tjock. jag tycker jag är äcklig. varje dag. Och det kan inte nån jävla människa ändra på. bara jag. Och jag kan fan inte sitta här och tycka synd om mig själv om jag istället bara sitter inne och äter ( nu är kanske inte det det enda jag gör men iaf ). Jag orkar inte gå ut, jag orkar inte festa, jag orkar inte hänga med folk, jag orkar inte gå på stan. Jag vill inte nånting. man klarar liksom inte av pressen man sätter på sig själv, men man klarar inte hellre att leva i dn kroppn och med det man gör, då blir det så ävla krångligt helt plötsligt. Man är så himla medveten om att det är "fel" att gå ner i vikt och tro att man ska bli lycklig. och det vet väl jag att man inte blir. Men om man har lättare för att vistas i alla sammanhang när man trivs med sig själv, så blir man lyckligare. Näe jag tycker inte det här är nån bra filosofi, skulle önska man bara kunde tycka att man var bra i sig själv och fin som man är, men det går inte hos mig. Jag är ledsen. ond spiral säger jag till den.
Jag vill liksom ha fler saker att göra, aktivera mig, men jag vill inte synas någonstanns.
så what to do?
och människor kan säkert inte förstå det här. men det här är inte nån liten fnurra jag har fått. det här är det jag lever med varje dag, och skulle nån kunna ta bort det så skulle jag såklart göra vad som helst för det. men det försvinner inte. Och jag vill inte att det ska försvinna av att jag hittar nån som älskar mig för att jag är den jag är. jag vill älska mig innan. Jag skiter i nått jävla ideal och den här grejen. men det ÄR viktigt för mig att se fin ut, jag fullkomligt älskar det allvarligt talat. När jag känner mig fin mår jag bra eller tvärt om kanske det är. Men det hänger väl ihop på båda ställena. Men jag tycker fan att det är bättre att jag gör något åt mig själv istället för att sitta och vara avundsjuk på andra, eller inte kunna umgås med människor som jag vill. DET är sjukt om nått.
skit i att läsa min blogg om ni tycker sånt här utseende snack är jobbigt. Men det är mitt.
Jag får helt enkelt... hmm ja vad får jag?
nått måste jag ju göra.
fan, gonatt.
ÅHHHH
De här små liven gjorde min dag. Tänk om jag hade haft 6500 kronor!
Jag önskar mig en kattunge!
blixtsnille
teorin om att man kan bli det man vill. som jag har haft.
Men den kan nog utvecklas lite nu när jag suttit här och funderat lite.
Jag tror att man kan bli/vara/ få det man vill ha om det är vart att kämpa för och att man får offra saker för det, det är då det går. Det är det som är den där viljan som man pratar om att man inte har till något. Man är alltså inte beredd att orka kämpa sig till allting.
Tillexempel så skulle jag kunna säga nu att jag skulle vilja bli sångerska. Ja, sjukt roligt att uppträda för folk osv, men jag tycker inte det är värt all den kraft jag skulle få lägga ner för att lyckas. Är man inte beredd på det så skiter man ju allvarligt talat i det. Man väljer kanske andra vägar. andra saker.
Jag kanske kan sitta här ibland och ösnka att jag typ vill ha fler vänner, men orkar jag lägga ner all tid och kraft på det? Är det så pass vikigt för mig? När man verkligen orkar ta allt det där jobbiga, det är såklart då man också vinner saker på det. Men själva kontentan är ju att man faktiskt får offra massor av saker för saker man kanske vill, och det är ju där man stannar. Man kanske vill vara en person som kan klara att vara själv, men då får man ju okcså offra att säga nej till andra, man får offra att tycka att det är jobbigt innan man lärt sig och kan njuta av sitt eget sällskap. Det kanske inte är så många som gör? Vissa kanske "måste" lära sig detta och det blir då inte lika svårt för man behöver då inte offra lika mycket, utan man kanske ser att man istället vinner på det.
Alltså vill man en sak tillräckligt mykcet, så går det, men man måste offra. Så tror jag. Nu får offra en dålig klang och jag kanske skulle kunna använda ett annat ord. Ett annat exemepl, man kanske vill bort från en dålig relation, men man gör inget åt det för att man vet at man blir tvungen att kämpa så mycket på vägen, man vet att man kommer förlora vissa känslor som man har i sig som man kanske inte vill osv. Men om man verkligen vill något, så tror jag ju att man tillslut tar sig upp, gör ett försök och kommer igenom. Når man väl målet så var det förhopningsvis värt det.
Ingen bra förklaring kanske, men i mitt huvud blev allt lite klarare. För jag tänker mycket på att om man är orkeslös och egentligen vill massor med saker men man gör inte ett piss. Så jävla onödigt. Men man kan ju börja komma på saker man verkligen vill/vill vara om man nu kan det. Och se om man orkar göra en förädring (omdet nu är det man vill alltså) Sen kan man ju kolla vidare och se vilka saker man faktikst inte orkar kämpa för och se om det skulle kunna vara värt det, eller om man vill vänta med det. Är man inte nöjd så tror jag ju ändå på att det är värt att ha det lite jävla jobbigt ett tag (om man orkar) för att det sen ska bli bättre. Man kan inte gå runt ett liv och vänta eller vara halv nöjd eller ännu värre, missnöjd. Jag vet inte, men jag vill inte det.
Nu menar jag både ytliga och djupa saker. Så nu ska jag af ta mig en funderare på vad jag vill, och vad jag orkar göra något åt, och som jag bör göra något åt för att må bättre.
Men den kan nog utvecklas lite nu när jag suttit här och funderat lite.
Jag tror att man kan bli/vara/ få det man vill ha om det är vart att kämpa för och att man får offra saker för det, det är då det går. Det är det som är den där viljan som man pratar om att man inte har till något. Man är alltså inte beredd att orka kämpa sig till allting.
Tillexempel så skulle jag kunna säga nu att jag skulle vilja bli sångerska. Ja, sjukt roligt att uppträda för folk osv, men jag tycker inte det är värt all den kraft jag skulle få lägga ner för att lyckas. Är man inte beredd på det så skiter man ju allvarligt talat i det. Man väljer kanske andra vägar. andra saker.
Jag kanske kan sitta här ibland och ösnka att jag typ vill ha fler vänner, men orkar jag lägga ner all tid och kraft på det? Är det så pass vikigt för mig? När man verkligen orkar ta allt det där jobbiga, det är såklart då man också vinner saker på det. Men själva kontentan är ju att man faktiskt får offra massor av saker för saker man kanske vill, och det är ju där man stannar. Man kanske vill vara en person som kan klara att vara själv, men då får man ju okcså offra att säga nej till andra, man får offra att tycka att det är jobbigt innan man lärt sig och kan njuta av sitt eget sällskap. Det kanske inte är så många som gör? Vissa kanske "måste" lära sig detta och det blir då inte lika svårt för man behöver då inte offra lika mycket, utan man kanske ser att man istället vinner på det.
Alltså vill man en sak tillräckligt mykcet, så går det, men man måste offra. Så tror jag. Nu får offra en dålig klang och jag kanske skulle kunna använda ett annat ord. Ett annat exemepl, man kanske vill bort från en dålig relation, men man gör inget åt det för att man vet at man blir tvungen att kämpa så mycket på vägen, man vet att man kommer förlora vissa känslor som man har i sig som man kanske inte vill osv. Men om man verkligen vill något, så tror jag ju att man tillslut tar sig upp, gör ett försök och kommer igenom. Når man väl målet så var det förhopningsvis värt det.
Ingen bra förklaring kanske, men i mitt huvud blev allt lite klarare. För jag tänker mycket på att om man är orkeslös och egentligen vill massor med saker men man gör inte ett piss. Så jävla onödigt. Men man kan ju börja komma på saker man verkligen vill/vill vara om man nu kan det. Och se om man orkar göra en förädring (omdet nu är det man vill alltså) Sen kan man ju kolla vidare och se vilka saker man faktikst inte orkar kämpa för och se om det skulle kunna vara värt det, eller om man vill vänta med det. Är man inte nöjd så tror jag ju ändå på att det är värt att ha det lite jävla jobbigt ett tag (om man orkar) för att det sen ska bli bättre. Man kan inte gå runt ett liv och vänta eller vara halv nöjd eller ännu värre, missnöjd. Jag vet inte, men jag vill inte det.
Nu menar jag både ytliga och djupa saker. Så nu ska jag af ta mig en funderare på vad jag vill, och vad jag orkar göra något åt, och som jag bör göra något åt för att må bättre.
sova sova sova säng säng säng
såå trött!!!
Men måste ta ett bad nu innan jag nanar. sen sängen och SOLSIDAN, here i come!
har typ blivit klar med alla mina uppgifter i skolan, och vet ni när dom ska in?!?! 7 juni!! Jag är ute i sån jävla goo tiii asså. ;)
idag har jag shoppat en kjol, en t-shirt, örhängen, nagellack, örhängen, en ögonskugga och mat.
har även gjort iordning hela min morgondags måltider. joho framförhållning när den är som bäst.
på Lördag kommer mina fina systar, hoppas på bra väder och kanske liseberg. vem vet. får köpa hem lite gotti tills dess att bju på.
gonatt.
Men måste ta ett bad nu innan jag nanar. sen sängen och SOLSIDAN, here i come!
har typ blivit klar med alla mina uppgifter i skolan, och vet ni när dom ska in?!?! 7 juni!! Jag är ute i sån jävla goo tiii asså. ;)
idag har jag shoppat en kjol, en t-shirt, örhängen, nagellack, örhängen, en ögonskugga och mat.
har även gjort iordning hela min morgondags måltider. joho framförhållning när den är som bäst.
på Lördag kommer mina fina systar, hoppas på bra väder och kanske liseberg. vem vet. får köpa hem lite gotti tills dess att bju på.
gonatt.
kaffe och kvällen
Äntligen tog jag mig i den där kragen man så ofta borde ta sig i och städae min lägenhet, och oj vad jag älskar den när den är såhär fin. Jag mår bra av att ha det såhär. Jag mår PISS när det bara är huller om buller och äckligt. Pallar det verkligen inte. Men nu är det fint, och jag har tänt ljust och bäddat fint i sängen, och det luktar kaffe här och jag har min favoritkopp.
"mina" fina elever var så duktiga idag. Vi gjorde en spontan lektion där vi klippte ut massor med roliga historier och delade ut till dom. så fick de gå längst fram och läsa upp varsin, så lekte vi det där TV-programmet- har du hört den förut och alla var tvugna att låtsas skratta emellan varje gång, och dom visade så fin respekt med att lyssna på varandra. Sen sa dom att dom tyckte det var skitrolig lektion. PRECIS sådär ska man ju jobba.
annars är allt ganska lugnt, konstigt. och jag kan inte relationer. sjukt sämst på det.
men en mysig kväll, jag och min borg. Vi hör ihop.
och jag tänker några gånger på att han inte ringer, speciellt på kvällen. men det är väl bra, distans och tid var ju vad hon sa.
nu ska jag sova med mina björnar, varma och mysiga.
natti.
nu ska jag sova
och hon fick kort hår.
long gone
to sad to tell.
ibland tror jag inte att någon känner mig.
Hur ska jag gå hem, när allt är så här?
Full av förväntan, som ett litet barn fast med vuxna känslor över vad jag skulle få se. Tog ca 25 minuter med bussen, och ju längre man kom desto mer saltkråkeidyll blev det. Jag vill ha ett sommarhus där balnd alla klippor, handla mat på macken, ta färgan över till öarna eller ha en egen liten motorbåt. Sova i tält och ta morgondopp.
well,well när jag kom fram så var det iaf lugnt och fridfullt, några stod och fiskade lite längre bort, jag satte mig på en klippa och såg den rosa solen gå ner vid vattnet och lyssnade på För dig med Lars. Jag blev lugn- Det luktade saltvatten och jag hörde fiskmåsar längre bort. Jag pratade med världens bästa syster och jag kunde andas. Jag tackade nej till vin och sängplats hos herrn. Jag lever bättre om kvällarna, det har jag alltid gjort.
och såhär glada är jag och malin över hettan, jajjämen. fejk it till jo meeejk it.
bruna ögon, svart hår, det är min grej :D joho du. godnatt världen
nu spikis och anna anka :)
ambitiös tjej, någon?
jag kan inte andaaaaaaaaaas.
Ska fan ta och städa hela den här lägenheten idag, inte dammtorkat på typ 4 månader och till det hör att jag är allergisk mot kvalster. YEY! Kanske är därför man inte kan andas så bra? ellööööör? nått annat, men jag hoppas på lägenheten.
så ikväll, efter uppdrag granskning kl nio så kör jag så jävla hårt, även fast jag verkligen inte orkar.
Är helt slut efter dagen på praktiken. 8-13 men gick ändå hem och la mig en timmer där efter. Hur får man energi? jo jag vet av vad men energi till att ta åt sig energi då?
borde börja laga mat, borde somna tidigare på nätterna, borde gå upp tidigare på mornarna, vill vara en sådan som sitter och myser tidigt på morgonen i morgonrock efter en duschs och nyhetsmorgon och en god frukost, borde vara mer aktiv på praktiken, borde ringa vårdis och kolla andningssvårigheter, borde smörja in mig och äta mina allergi tabletter, borde skaffa mer kläder, borde orka ha ett extra jobb, borde aktivera mig, borde promenra och dricka kaffe och lugna mina nerver, borde posta csn, borde gå in och kolla på mina sommarkurser/litteratur, borde börja med någon utav mina 4 inlänmningsuppgifter, borde tvätta håret.
Vet ni vad jag gör? jag lagar mackaroner och ska kolla på halv åtta hos mig med min vän helge (programrösten alltså) hhaha joo men jag skrattar åt min egen ambitiösasida :P VAR ÄR DU?
och jag spärrade mitt nr så bara tio personer kan ringa mig för man kunde tydligen inte välja vem/vilka man ville spärra utan fick göra på det sättet. Men den där människan har en radar på mig och direkt får man ett sms att fundera över. Men still sperrat number. i will try to be strong.
näe nu tror jag mina mackaroner är alldeles över mjuka, just the way i like it.
min mamma älskar mig och det är jag glad över.
hej
Ska fan ta och städa hela den här lägenheten idag, inte dammtorkat på typ 4 månader och till det hör att jag är allergisk mot kvalster. YEY! Kanske är därför man inte kan andas så bra? ellööööör? nått annat, men jag hoppas på lägenheten.
så ikväll, efter uppdrag granskning kl nio så kör jag så jävla hårt, även fast jag verkligen inte orkar.
Är helt slut efter dagen på praktiken. 8-13 men gick ändå hem och la mig en timmer där efter. Hur får man energi? jo jag vet av vad men energi till att ta åt sig energi då?
borde börja laga mat, borde somna tidigare på nätterna, borde gå upp tidigare på mornarna, vill vara en sådan som sitter och myser tidigt på morgonen i morgonrock efter en duschs och nyhetsmorgon och en god frukost, borde vara mer aktiv på praktiken, borde ringa vårdis och kolla andningssvårigheter, borde smörja in mig och äta mina allergi tabletter, borde skaffa mer kläder, borde orka ha ett extra jobb, borde aktivera mig, borde promenra och dricka kaffe och lugna mina nerver, borde posta csn, borde gå in och kolla på mina sommarkurser/litteratur, borde börja med någon utav mina 4 inlänmningsuppgifter, borde tvätta håret.
Vet ni vad jag gör? jag lagar mackaroner och ska kolla på halv åtta hos mig med min vän helge (programrösten alltså) hhaha joo men jag skrattar åt min egen ambitiösasida :P VAR ÄR DU?
och jag spärrade mitt nr så bara tio personer kan ringa mig för man kunde tydligen inte välja vem/vilka man ville spärra utan fick göra på det sättet. Men den där människan har en radar på mig och direkt får man ett sms att fundera över. Men still sperrat number. i will try to be strong.
näe nu tror jag mina mackaroner är alldeles över mjuka, just the way i like it.
min mamma älskar mig och det är jag glad över.
hej
kärring
joo för att vara kärring : man måste ju ha tråkigt för att ha roligt. minsann.
Men man gick iaf upp och gjorde en god frukost, drog och och tränade, gick hem och lagade mat!! och jäkla gott blev det också, städade, satte på diskmaskinen, badade, Drog till stan, kikade lite, drack kaffe, var på bibbland och fixade lite till pluggandet, åkte hem, åt det som var kvar av min lagade mat som jag faktiskt hade lagt i en matlåda, kikade lite på TV och kl nio blev allt hhemskt tråkigt. Funderat hundra gånger på att ta nästa buss in till stan och köpa choklad, för av choklad blir man glad. som lyckopiller ungefär, man glömmer att allt är så tråkigt, man har nått att göra, man blir pigg och får lust att ta tag i sig själv igen. Så funkar det för mig.
Mmm en pojke om kvällen? jojomänsan, kan ersätta godisdrogen. Dock kan man ju inte ha någon för att man har tråkigt om kvällen, men man kan inte äta massa choklad varje kväll för att man har tråkigt heller. eller jo det kan man iofs. nästa buss går om tjugo min.
eller så lägger man sig på spikis, Fan jag har problem med att lägga mig tidigt. Jag skulle kunna plugga, meeeen var är den motivationen såhär på kvällskvisten? long gone.
imorgon ska jag sysselsätta mig på kvällen. så ser vi om det funkar bättre då :)
tjingtjing.
Men man gick iaf upp och gjorde en god frukost, drog och och tränade, gick hem och lagade mat!! och jäkla gott blev det också, städade, satte på diskmaskinen, badade, Drog till stan, kikade lite, drack kaffe, var på bibbland och fixade lite till pluggandet, åkte hem, åt det som var kvar av min lagade mat som jag faktiskt hade lagt i en matlåda, kikade lite på TV och kl nio blev allt hhemskt tråkigt. Funderat hundra gånger på att ta nästa buss in till stan och köpa choklad, för av choklad blir man glad. som lyckopiller ungefär, man glömmer att allt är så tråkigt, man har nått att göra, man blir pigg och får lust att ta tag i sig själv igen. Så funkar det för mig.
Mmm en pojke om kvällen? jojomänsan, kan ersätta godisdrogen. Dock kan man ju inte ha någon för att man har tråkigt om kvällen, men man kan inte äta massa choklad varje kväll för att man har tråkigt heller. eller jo det kan man iofs. nästa buss går om tjugo min.
eller så lägger man sig på spikis, Fan jag har problem med att lägga mig tidigt. Jag skulle kunna plugga, meeeen var är den motivationen såhär på kvällskvisten? long gone.
imorgon ska jag sysselsätta mig på kvällen. så ser vi om det funkar bättre då :)
tjingtjing.
sn........rk
rååååååååååååååååjävlatrååkigt alltså.
fyfan.
fyfan.
sötaste igelkotten :D
jag blev genast lite kär.
hejhej
tjolahopp
AAAAHHH! Jag fick godkänt på min grammatik-tenta!!!
Helt sjukt, alltså ibland blir man ju bara stolt över sig själv. Jag kan inte plugga, men jag pluggade. När man har gjort nått för att förtjäna det så känns det ännu bättre än att man bara råkar få godkänt på grejer. Dock "råkar" man väl aldrig för dom bedömer ju utifrån vad man skriver, men det här var ändå sånt som man inte bara kunde ordbajsa som jag är van vid att göra annars.
mörkt hår igen kanske :) ? SKippar bitchminen nästa gång :P
be my baby noooow
Be my be my baby! So want u please be my, be my baby nooow.
Fan den är bra den låten :D
U know i will adore u. Be my, be my little baby ;)
Fan den är bra den låten :D
U know i will adore u. Be my, be my little baby ;)
johopp
Jag får verkligen dagar då jag vill skriva. oftast känner jag kanske inte för det. Men som idag, då känns det som jag skulle kunna skriva sida upp och sida ner. Men jag hejdar mig lite. Lite finns i huvudet till mig själv.
Jag var iväg och köpte lite choklad och en tidning och har lyssnat på italiensk musik hela dagen, högt. Någongång vill jag ha ett hus vi medelhavet i italien, och handla frukost på bageri, ta siesta mitt på dagen för att orka sitta uppe och se på stjärnorna när natten fortfarande är ljummen. Bada på tidiga mornar när stranden är folk tom. Om jag någon gång får råd så ska jag köpa ett litet hus där och lära mig italienska och skriva en bok. Herregud vad ljuvligt det låter. Jag älskar drömmar. När man fortfarande drömmer så är man fortfarande levande och inte på botten. Det är skönt, då har man sin livsglädje kvar. Jag minns hur det var att inte drömma. usch.
Jag har anteckant allt jag ätit under min vecka nu. Staffan lärde mig den metoden. Man ska succesivt ändra på sina matvanor ( alltså om man har problem med det som jag, har ni inte det så skippa att läs den här smörjan )
tror jag ska skriva ner dom här i bloggen, även fast det är så jävla jobbigt att göra det. Men på det sättet kanske man får nån typ av översikt. Jag kanske fortfarande är sämst på det här med maten. jag vet inte. Det är sånt jag diskuterar med mig själv ibland. Och ibland blir jag nig mest bara galen. Men ibalnd har man kraft att skriva ner, och orka göra förändringar, om livet i övrigt är ltie stabilt. Just nu känns det ändå lite halvstabilt, ganska bra. och ganska bra tycker jag är helt okej.
well well här kommer min skit :
Måndag:
Smoothie
1 grov macka, ägg,smör,majonäs,tomat,rödlök
quorn, potatissallad
En tallrikstart
Tisdag
Fisk, sås, sallad
2 grova smörgåsar m. ägg,smör,majonäs,tomat,salt
1 Bar
2 öl, lite tårta
Onsdag
2 knäcke mackor, ost, marmelad + oboy
Fil med start
två grova mackor, ägg,tomat,smör,majonäs
Torsdag
2 knäckemackor ost,smör,kaviar
1 Bar
2 mackor med ägg,majonäs,smör,tomat
Fredag
Smoothie, 2 knäcker mackor m. ost,smör, kaviar
Två knäckermackor, smör,ost kaviar
ÖL, VIN!
Lördag (BAKIS)
Chiabatta med smör,ost kaviar
Pasta köttfärsås färdig
200 g choklad
1 liten chipspåse m. dipp
Söndag
En knäcke macka med smör
1 pizza
200 g choklad
that´s it.
skönt att få det nerskrivet, är mest skräp. Ingen vanlig mat utan typ bara mackor, annars godis och sånt annan skit. Sen gör man iaf så att man ändrar ett mål i veckan till något som man tycker är gott, bra och som man vill äta. alltså meningen här är inte att ändra till mindre mat, eller just nyttiagre utan till sånt man faktiskt vill äta och som kroppen mår bra av. Jag vet stt jag antingen äter för lite, och vissa dagar går man bananas och äter allt som man inte "borde". jaja inget nytt på min front. Ska försöka satsa på frukostarna denna veckan, dom är enklast och jag klarar dom hyffsat redan, men sen när dom sitter ska jag ta tasg i den där jävla lunchen som är det jobbigaste av allt! Pallar det inte. har fan inte ätit en vanlig lunch på jag vet inte hur länge. Men, men. Vill man så kan man, tror jag. Och om nån mår dåligt av att läsa sånt här så skit i att läs det för jag skriver det bara för min skull och för att jag vill leva som jag vill, och som jag mår bra av.
Jag var iväg och köpte lite choklad och en tidning och har lyssnat på italiensk musik hela dagen, högt. Någongång vill jag ha ett hus vi medelhavet i italien, och handla frukost på bageri, ta siesta mitt på dagen för att orka sitta uppe och se på stjärnorna när natten fortfarande är ljummen. Bada på tidiga mornar när stranden är folk tom. Om jag någon gång får råd så ska jag köpa ett litet hus där och lära mig italienska och skriva en bok. Herregud vad ljuvligt det låter. Jag älskar drömmar. När man fortfarande drömmer så är man fortfarande levande och inte på botten. Det är skönt, då har man sin livsglädje kvar. Jag minns hur det var att inte drömma. usch.
Jag har anteckant allt jag ätit under min vecka nu. Staffan lärde mig den metoden. Man ska succesivt ändra på sina matvanor ( alltså om man har problem med det som jag, har ni inte det så skippa att läs den här smörjan )
tror jag ska skriva ner dom här i bloggen, även fast det är så jävla jobbigt att göra det. Men på det sättet kanske man får nån typ av översikt. Jag kanske fortfarande är sämst på det här med maten. jag vet inte. Det är sånt jag diskuterar med mig själv ibland. Och ibland blir jag nig mest bara galen. Men ibalnd har man kraft att skriva ner, och orka göra förändringar, om livet i övrigt är ltie stabilt. Just nu känns det ändå lite halvstabilt, ganska bra. och ganska bra tycker jag är helt okej.
well well här kommer min skit :
Måndag:
Smoothie
1 grov macka, ägg,smör,majonäs,tomat,rödlök
quorn, potatissallad
En tallrikstart
Tisdag
Fisk, sås, sallad
2 grova smörgåsar m. ägg,smör,majonäs,tomat,salt
1 Bar
2 öl, lite tårta
Onsdag
2 knäcke mackor, ost, marmelad + oboy
Fil med start
två grova mackor, ägg,tomat,smör,majonäs
Torsdag
2 knäckemackor ost,smör,kaviar
1 Bar
2 mackor med ägg,majonäs,smör,tomat
Fredag
Smoothie, 2 knäcker mackor m. ost,smör, kaviar
Två knäckermackor, smör,ost kaviar
ÖL, VIN!
Lördag (BAKIS)
Chiabatta med smör,ost kaviar
Pasta köttfärsås färdig
200 g choklad
1 liten chipspåse m. dipp
Söndag
En knäcke macka med smör
1 pizza
200 g choklad
that´s it.
skönt att få det nerskrivet, är mest skräp. Ingen vanlig mat utan typ bara mackor, annars godis och sånt annan skit. Sen gör man iaf så att man ändrar ett mål i veckan till något som man tycker är gott, bra och som man vill äta. alltså meningen här är inte att ändra till mindre mat, eller just nyttiagre utan till sånt man faktiskt vill äta och som kroppen mår bra av. Jag vet stt jag antingen äter för lite, och vissa dagar går man bananas och äter allt som man inte "borde". jaja inget nytt på min front. Ska försöka satsa på frukostarna denna veckan, dom är enklast och jag klarar dom hyffsat redan, men sen när dom sitter ska jag ta tasg i den där jävla lunchen som är det jobbigaste av allt! Pallar det inte. har fan inte ätit en vanlig lunch på jag vet inte hur länge. Men, men. Vill man så kan man, tror jag. Och om nån mår dåligt av att läsa sånt här så skit i att läs det för jag skriver det bara för min skull och för att jag vill leva som jag vill, och som jag mår bra av.
I´ll come for u
ibland är jag lite kär i honom.
Jag sa att jag skulle vänta på dig, du sa : det är okej ändå.
Jag sa att jag skulle komma efter dig, du sa att jag inte skulle bry mig om det.
Men jag kommer spendera mina dagar med att skriva kärleksdikter. Sen kommer jag gömma dom på hemliga ställen, där du aldrig letar.
Sen skrattade du och sa att jag var underhållande, du log och sa att jag skulle vara okej.
Du sa; darling, you are a melodramtaic mess.
Och jag väntar på något, men du blir lite uttråkad av det jag säger.
Jag sa att jag skulle dö för dig, du sa att det är slöseri.
Jag sa att det inte finns några gränser, du sa att jag inte har någon smak.
Och som om jag inte kunde stänga ögonen utan måste ligga vaken och titta på dig när du sover.
Sen sa du att jag inte kunde mena allvar. Och jag vet, det är upp till mig, men jag vet inte hur man gör när man går. Jag sa, Älskling, allvaret är det enda jag har kvar.
så vackert.
Jag har möblerat om så jag ser TV:n från sängen nu. Sån jävla lyx :D
Jag sa att jag skulle vänta på dig, du sa : det är okej ändå.
Jag sa att jag skulle komma efter dig, du sa att jag inte skulle bry mig om det.
Men jag kommer spendera mina dagar med att skriva kärleksdikter. Sen kommer jag gömma dom på hemliga ställen, där du aldrig letar.
Sen skrattade du och sa att jag var underhållande, du log och sa att jag skulle vara okej.
Du sa; darling, you are a melodramtaic mess.
Och jag väntar på något, men du blir lite uttråkad av det jag säger.
Jag sa att jag skulle dö för dig, du sa att det är slöseri.
Jag sa att det inte finns några gränser, du sa att jag inte har någon smak.
Och som om jag inte kunde stänga ögonen utan måste ligga vaken och titta på dig när du sover.
Sen sa du att jag inte kunde mena allvar. Och jag vet, det är upp till mig, men jag vet inte hur man gör när man går. Jag sa, Älskling, allvaret är det enda jag har kvar.
så vackert.
Jag har möblerat om så jag ser TV:n från sängen nu. Sån jävla lyx :D
i huvudet
Jag är bäst själv. Jag är riktigt jävla bra på att vara själv.
Tänker mycket på det där, vi pratar ofta om det här med att vara själv. Jag har gjort mycket för att klara att vara själv. Jag ställde in mig på att kunna vara själv, men av vilka anledningar? För att jag är rädd för att bli lämnad? för att jag tycker att det är bra att klara av det? För att slippa prestera? Jag vet inte. Men jag tror innerst inne att det är bra att klara att vara själv, det kanske inte blir lika svårt om folk lämnar en sen. Men jag tror också att mitt liv blir lite svårt när jag tycker om att vara själv. jag vill inte gå in i saker. Jag vet inte hur man gör. Jag kan stanna i relationer på en viss nivå, men sen.. Sen vet jag inte om jag duger. För jag är aldrig kvar såpass länge, och jag skyller alltid på något. Det är konstigt det där.
Men nu när jag tänkt mycket på det här så förstår jag kanske inte (eller jo det gör jag väl) men det finns ju så många människor som inte vill vara själva. Men för mig så är det så att inför mig själv kan jag ju bara vara mig själv, jag får ha alla mina tankar, jag gör vad jag vill och jag har ingen press inför att vara med mig själv. Det är ju bara jag, och jag trivs ihop med mig. Jag tycker om den personen som jag är när jag är med mig själv. för det måste ju vara att det är den personen man faktikst är, jag tycker ju att jag är jag när jag är här hemma med bara mig. Sen i konstalationer med andra så blir man ju nått annat ihop med dem. Och nu menar jag inte att man blir någon annan ( men det blir man faktikst med vissa tycker jag ), ihop med bra människor blir man kanske en lite bättre människa, så inget ont om att man trivs med sig själv när man är med andra. Det är en bragd bara det.
Man förundras av olika saker, och det tycker jag är vackert. Jag tycker tillexempelt det är så jävla häfitgt med människor som kan ta alla sorters människor, som kan dra skämt, som kan ta ett helt rum, folk med karisma, och som trivs med sig själva, folk som kan umgås med människor hela tiden, folk som älskar att prata, folk som klarar av att vara tysta utan att det blir en forserad stämning. Saker som jag inte är så bra på, eller som inte är jag, är väldigt vackert.
Men hur är jag då? vad är vackert med mig? hmm.
Jag är en gasnka djup människa, som gillar att grubbla med mig själv, en sådan som vill att mina nära ska må bra, alltid. Jag har fortfarande bilden av mig själv att jag inte är social och att jag inte kan ta människor, den bilden är så jävla svår att ta bort, trots att jag egentligen tror att jag är ganska social och att nya människor känner att jag verkar vara ganska trevlig. Sen spelar det kanske ingen roll. Men man vill ju iaf ha den bilden av sig själv som man vill vara. viktigt. Jag måste få ha utrymme, jag måste komma hem nån gång under endag till min borg, min lägenhet och andas och bara vara jag. Jag älskar närhet, och jag kan sträckläsa en bok på en dag, jag njuter till bonde söker fru och propagerar för att det är äkta kärlek, uppesittar kväll dagen innan julafton med bingolotto får mig att le av bara tanken, jag vill ha ett vitt hus med stor terass nära havet och en stor grill och en mysig trädgård när jag blir stor, där man kan grilla hela sommaren och sitta i filtar långt in på natten, jag älskar att somna när man håller någons hand, jag tycker om att prata, men lika mycket tycker jag om att lyssna. Jag vill att folk berättar sina innersta tankar för mig. jag har ett minne från förra hösten som inte försvinner, det var en sån där höstdag som jag bara älskar, luften hade bytts från varm till frisk och lite kylig, solen lyste och jag hade en tjocktröja på mig och min väska på axeln, kaffe i handen och jag log hela vägen på avnyn och andades djupt. Det är något väldigt vackert med höstdagar och gula löv. jag älskar svenskafilmer, mjuka magar är vackert, jag har söta händer, och jag är snäll,innerlig och äkta i så stor mån jag förmår.
Sen är jag så jävla kass i vissa situationer, och det är så himlans jobbigt. För ibland känner man sig ju bara helt värdelös och hopplös. Det är dumt.
Snart ska jag se på YRROL :)
Tänker mycket på det där, vi pratar ofta om det här med att vara själv. Jag har gjort mycket för att klara att vara själv. Jag ställde in mig på att kunna vara själv, men av vilka anledningar? För att jag är rädd för att bli lämnad? för att jag tycker att det är bra att klara av det? För att slippa prestera? Jag vet inte. Men jag tror innerst inne att det är bra att klara att vara själv, det kanske inte blir lika svårt om folk lämnar en sen. Men jag tror också att mitt liv blir lite svårt när jag tycker om att vara själv. jag vill inte gå in i saker. Jag vet inte hur man gör. Jag kan stanna i relationer på en viss nivå, men sen.. Sen vet jag inte om jag duger. För jag är aldrig kvar såpass länge, och jag skyller alltid på något. Det är konstigt det där.
Men nu när jag tänkt mycket på det här så förstår jag kanske inte (eller jo det gör jag väl) men det finns ju så många människor som inte vill vara själva. Men för mig så är det så att inför mig själv kan jag ju bara vara mig själv, jag får ha alla mina tankar, jag gör vad jag vill och jag har ingen press inför att vara med mig själv. Det är ju bara jag, och jag trivs ihop med mig. Jag tycker om den personen som jag är när jag är med mig själv. för det måste ju vara att det är den personen man faktikst är, jag tycker ju att jag är jag när jag är här hemma med bara mig. Sen i konstalationer med andra så blir man ju nått annat ihop med dem. Och nu menar jag inte att man blir någon annan ( men det blir man faktikst med vissa tycker jag ), ihop med bra människor blir man kanske en lite bättre människa, så inget ont om att man trivs med sig själv när man är med andra. Det är en bragd bara det.
Man förundras av olika saker, och det tycker jag är vackert. Jag tycker tillexempelt det är så jävla häfitgt med människor som kan ta alla sorters människor, som kan dra skämt, som kan ta ett helt rum, folk med karisma, och som trivs med sig själva, folk som kan umgås med människor hela tiden, folk som älskar att prata, folk som klarar av att vara tysta utan att det blir en forserad stämning. Saker som jag inte är så bra på, eller som inte är jag, är väldigt vackert.
Men hur är jag då? vad är vackert med mig? hmm.
Jag är en gasnka djup människa, som gillar att grubbla med mig själv, en sådan som vill att mina nära ska må bra, alltid. Jag har fortfarande bilden av mig själv att jag inte är social och att jag inte kan ta människor, den bilden är så jävla svår att ta bort, trots att jag egentligen tror att jag är ganska social och att nya människor känner att jag verkar vara ganska trevlig. Sen spelar det kanske ingen roll. Men man vill ju iaf ha den bilden av sig själv som man vill vara. viktigt. Jag måste få ha utrymme, jag måste komma hem nån gång under endag till min borg, min lägenhet och andas och bara vara jag. Jag älskar närhet, och jag kan sträckläsa en bok på en dag, jag njuter till bonde söker fru och propagerar för att det är äkta kärlek, uppesittar kväll dagen innan julafton med bingolotto får mig att le av bara tanken, jag vill ha ett vitt hus med stor terass nära havet och en stor grill och en mysig trädgård när jag blir stor, där man kan grilla hela sommaren och sitta i filtar långt in på natten, jag älskar att somna när man håller någons hand, jag tycker om att prata, men lika mycket tycker jag om att lyssna. Jag vill att folk berättar sina innersta tankar för mig. jag har ett minne från förra hösten som inte försvinner, det var en sån där höstdag som jag bara älskar, luften hade bytts från varm till frisk och lite kylig, solen lyste och jag hade en tjocktröja på mig och min väska på axeln, kaffe i handen och jag log hela vägen på avnyn och andades djupt. Det är något väldigt vackert med höstdagar och gula löv. jag älskar svenskafilmer, mjuka magar är vackert, jag har söta händer, och jag är snäll,innerlig och äkta i så stor mån jag förmår.
Sen är jag så jävla kass i vissa situationer, och det är så himlans jobbigt. För ibland känner man sig ju bara helt värdelös och hopplös. Det är dumt.
Snart ska jag se på YRROL :)
melodramatic mess
Vad vill folk mig? Vad vill jag folk? varför tänker man så mkt på vilken position man har i olika sammanhang. kan man inte bara ta den man vill, och sen lägga nert? tydligen inte.
Slut på energi hos Emma.
Jag tänker för mycket på det negativa.
trött.
jag går ut och lyssna på Lars.
i need a smile.
Slut på energi hos Emma.
Jag tänker för mycket på det negativa.
trött.
jag går ut och lyssna på Lars.
i need a smile.
